NÄR?
01
Vid terminsstarten
Nollningen genomförs vanligtvis under de första dagarna eller veckorna av en ny termin.
Gå med i klubben
Va först att få exklusiva erbjudande och nyheter
OVER ALL STUDENTGUIDEN
Vad är nollning?
Nollning är en introduktionsperiod för nya studenter vid universitet och högskolor. Genom aktiviteter, faddergrupper och gemensamma traditioner får studenter möjlighet att lära känna sina kurskamrater, upptäcka campus och ta sina första steg in i studentlivet.
I den här guiden går vi igenom hur nollning och inspark fungerar, vilken roll faddrarna har, vilka aktiviteter som är vanliga och vad du kan förvänta dig under dina första veckor som student.
Inspark
Faddrar
Aktiviteter
Studentliv
Utforska guiden
Cirka 12 min läsning
STARTEN
Ny student
01
Gemenskap
02
Faddrar
03
Traditioner
04
Studentliv
NÄSTA KAPITEL
En del av studentlivet
FÖR VEM?
02
För nya studenter
Aktiviteterna riktar sig främst till studenter som precis har börjat på ett program eller en ny utbildning.
VAD HÄNDER?
03
Introduktion och aktiviteter
Studenter lär känna varandra, campus, utbildningen och det omgivande studentlivet.
FRIVILLIGT?
04
Ja, alltid
Du bestämmer själv vilka aktiviteter du vill delta i och kan vanligtvis vara med på utvalda delar.
GRUNDEN FÖR EN BRA MOTTAGNING
DIN RESA BÖRJAR HÄR
Vad är nollning?
Nollningen handlar inte om att testa dig – den handlar om att välkomna dig.
En bra nollning ska skapa trygghet, gemenskap och en positiv introduktion till utbildningen och studentlivet.
02
DEFINITION OCH BEGREPP
Vad är nollning?
Nollning är en introduktionsperiod som hjälper nya studenter att komma in i utbildningen och studentlivet. Under perioden får studenterna möjlighet att träffa kurskamrater, lära känna campus och delta i sociala aktiviteter tillsammans med äldre studenter.
Nollningen är de nya studenternas första gemensamma period
Att börja på universitet eller högskola innebär ofta flera stora förändringar på samma gång. Många flyttar till en ny stad, möter helt nya människor och börjar studera på ett sätt som skiljer sig från gymnasiet. Nollningen är tänkt att göra den övergången mindre främmande.
Under introduktionsperioden arrangeras vanligtvis sociala, praktiska och informativa aktiviteter. Det kan handla om campusvandringar, lekar, tävlingar, sittningar, föreningskvällar eller enklare träffar där nya studenter får möjlighet att prata med varandra.
Aktiviteterna leds ofta av äldre studenter som fungerar som faddrar. De kan svara på frågor, visa hur studentlivet fungerar och hjälpa de nya studenterna att hitta rätt under den första tiden.
Nollningens exakta upplägg varierar mellan lärosäten, utbildningar och studentorganisationer. På vissa platser pågår den under några dagar, medan den på andra håll kan fortsätta under flera veckor.
Det viktigaste: nollningen ska vara en trygg och frivillig introduktion. Du bestämmer själv vilka aktiviteter du vill delta i.
BEGREPPETS BAKGRUND
Varför kallas det nollning?
Ordet nollning kommer från att nya studenter traditionellt har kallats för nollor. Tanken var att de ännu inte hade påbörjat sin utbildning och därför stod på nivån före första årskursen.
Begreppet lever kvar på många håll, men alla lärosäten använder det inte längre. Vissa väljer i stället ord som mottagning, introduktion eller inspark eftersom de uppfattas som mer välkomnande och bättre beskriver periodens syfte.
Oavsett vilket ord som används handlar det normalt om samma grundidé: att välkomna nya studenter och ge dem en trygg start på utbildningen.
Vad är skillnaden mellan begreppen?
Orden används ibland som synonymer, men deras ton och betydelse kan skilja sig beroende på lärosäte och lokal tradition.
01
TRADITIONELLT BEGREPP
Nollning
Ett äldre och fortfarande vanligt ord för introduktionsperioden för nya studenter. Begreppet är ofta starkt kopplat till studenttraditioner.
02
SOCIAL STARTPERIOD
Inspark
Ett vanligt ord för aktiviteterna som markerar starten på en ny utbildning. Inspark används både vid gymnasium, universitet och andra utbildningar.
03
MODERNARE BENÄMNING
Mottagning
Ett mer neutralt och välkomnande begrepp som många lärosäten och studentorganisationer använder för hela introduktionsperioden.
GEMENSAMT FÖR ALLA TRE
De ska hjälpa nya studenter att känna sig välkomna
Även om orden skiljer sig är syftet normalt detsamma: att skapa en trygg introduktion där nya studenter får information, hittar gemenskap och lär känna sin utbildning.
PERIODENS LÄNGD
Hur länge pågår en nollning?
Det finns ingen bestämd nationell längd. Vissa mottagningar är koncentrerade till några intensiva dagar före kursstarten, medan andra fortsätter under utbildningens första veckor.
En längre mottagning betyder inte nödvändigtvis att aktiviteter arrangeras varje dag. Programmet kan vara utspritt så att studenten kan kombinera aktiviteterna med föreläsningar, introduktioner och eget arbete.
Information om tider, kostnader och anmälan skickas vanligtvis ut av lärosätet, studentkåren eller den organisation som ansvarar för mottagningen.
01
Några dagar
Kort och intensiv introduktion
02
En till två veckor
Vanligt upplägg vid många utbildningar
03
Flera veckor
Aktiviteter utspridda över terminsstarten
Vem arrangerar nollningen?
Ansvaret kan se olika ut mellan olika lärosäten. Ofta samarbetar flera studentorganisationer och äldre studenter för att skapa programmet.
Studentföreningar
Föreningar kan planera aktiviteter för studenter inom ett visst program, område eller intresse.
Sektioner och kårer
Sektioner och studentkårer kan samordna mottagningen och se till att aktiviteterna följer lärosätets riktlinjer.
Faddrar
Äldre studenter genomför aktiviteterna, svarar på frågor och hjälper de nya studenterna under introduktionen.
Lärosätet
Universitetet eller högskolan ansvarar ofta för den officiella informationen och kan sätta regler för mottagningen.
KOMMANDE FÖRDJUPNING
Vad är en studentförening?
Här kan vi senare länka till guiden som förklarar hur studentföreningar, sektioner och kårer fungerar.
03
GEMENSKAP • TRYGGHET • STUDENTLIV
Varför finns nollning?
Nollningen finns för att göra övergången till universitet eller högskola enklare. Den ger nya studenter möjlighet att hitta gemenskap, förstå sin nya studiemiljö och känna sig tryggare inför utbildningens första veckor.
EN MJUKARE START PÅ ETT NYTT KAPITEL
Nollningen skapar en bro in i studentlivet
Den första tiden som student kan vara både spännande och överväldigande. Nya lokaler, nya människor och nya förväntningar kommer ofta samtidigt. Nollningen fungerar därför som en introduktion mellan livet före utbildningen och den nya vardagen på universitetet eller högskolan.
Genom gemensamma aktiviteter får studenterna naturliga tillfällen att prata med varandra utan att själva behöva skapa alla kontakter från grunden. Samtidigt kan äldre studenter förklara sådant som annars tar tid att upptäcka på egen hand.
Målet är inte att alla ska delta på exakt samma sätt. En välplanerad mottagning erbjuder olika typer av aktiviteter så att fler kan hitta något som känns tryggt, roligt och meningsfullt.
En lyckad nollning ska kännas inkluderande. Studenten ska kunna delta på sina egna villkor utan att känna press att göra sådant som känns obekvämt.
01
FÖRE
Ny och osäker
Många känner ännu ingen och vet inte hur studentlivet fungerar.
02
UNDER
Möten och upplevelser
Aktiviteter och faddrar skapar naturliga vägar in i gruppen.
03
EFTER
Tryggare i vardagen
Studenten känner fler personer och hittar lättare på campus.
Fem sätt mottagningen hjälper nya studenter
Upplägget varierar mellan utbildningar och lärosäten, men de flesta mottagningar bygger på samma grundläggande mål.
01
RELATIONER
Skapar gemenskap från första början
Ett av nollningens viktigaste syften är att göra det enklare för nya studenter att lära känna varandra. Det är ofta lättare att inleda ett samtal när gruppen redan deltar i en gemensam aktivitet.
Kontakterna som skapas under mottagningen kan senare utvecklas till vänskap, studiegrupper och sociala nätverk som följer studenten genom utbildningen.
02
TRYGGHET
Minskar nervositeten
Att känna några personer innan undervisningen kommer igång kan göra den första kursdagen betydligt mindre osäker.
Studenten vet då vem den kan sätta sig bredvid, fråga om hjälp eller kontakta inför en aktivitet.
03
STUDIEMILJÖ
Gör campus mer bekant
Campusvandringar och praktiska introduktioner hjälper nya studenter att hitta föreläsningssalar, bibliotek, studentservice och andra viktiga platser.
När miljön känns bekant blir det lättare att fokusera på själva utbildningen.
04
ERFARENHET
Skapar kontakt med äldre studenter
Faddrar kan ge praktiska råd om utbildningen, kurslitteratur, studentlivet och sådant som sällan står i den officiella informationen.
De kan också visa vart studenten ska vända sig när frågor eller problem uppstår.
05
STUDENTKULTUR
Introducerar studentlivet
Under nollningen får studenten ofta en första inblick i föreningslivet, sittningar, studenttraditioner och andra delar av livet utanför undervisningen.
Det gör det enklare att förstå vilka möjligheter som finns och själv välja hur aktiv man vill vara.
ALLA BÖRJAR FRÅN OLIKA PLATSER
Nollningen kan vara viktig på olika sätt
En student som har flyttat långt hemifrån kan främst uppskatta möjligheten att hitta nya vänner. En annan kanske redan känner flera personer men behöver hjälp att förstå campus, studentorganisationerna eller hur utbildningen är upplagd.
Vissa vill delta i nästan alla aktiviteter, medan andra föredrar mindre grupper eller ett lugnare tempo. Därför blir mottagningen bättre när den innehåller flera typer av möten och inte bygger hela gemenskapen kring en enda sorts aktivitet.
För den som inte känner någon i den nya staden
För den som är osäker på hur universitetet fungerar
För den som vill hitta föreningar och aktiviteter
För den som behöver en lugnare väg in i gemenskapen
Vad kännetecknar en bra nollning?
Traditioner kan vara en viktig del av studentlivet, men de behöver alltid kombineras med trygghet, respekt och frivillighet.
Frivillig
Studenten ska själv kunna välja vilka aktiviteter den vill delta i utan negativa konsekvenser.
Trygg
Det ska finnas tydliga ansvariga personer och möjlighet att få hjälp om något känns fel.
Inkluderande
Programmet bör innehålla olika aktiviteter och fungera även för den som inte vill dricka alkohol.
Tydlig
Deltagarna bör i förväg få veta vad aktiviteterna innebär, när de sker och om något kostar pengar.
04 FRÅN ANTAGNING TILL STUDENTVARDAG
Så går en nollning till
En nollning kan se olika ut beroende på universitet, högskola, program och studentorganisation. Trots skillnaderna följer många mottagningar en liknande resa: studenten får information, möter sina faddrar, deltar i aktiviteter och börjar stegvis känna sig hemma i sin nya studiemiljö.
01
FÖRE STARTENInformation
02
FÖRSTA MÖTETFaddrar
03
UNDER PERIODENAktiviteter
04
EFTER INTRODUKTIONENStudentvardag
01
FÖRE TERMINSSTARTEN
ANTAGNINGSBESKEDET Du blir antagen till utbildningen
Resan börjar när du får ditt antagningsbesked och tackar ja till utbildningen. Kort därefter börjar information om registrering, kursstart och introduktionsperiod vanligtvis att skickas ut.
Kontrollera både den e-postadress du använde vid ansökan och ditt konto hos lärosätet. Vissa utbildningar publicerar information på sin webbplats, medan andra låter studentkåren, sektionen eller mottagningsgruppen skicka en separat välkomsthälsning.
Kontrollera registreringsdatumLäs välkomstinformationenSpara viktiga kontaktuppgifter
02
INFORMATION OCH ANMÄLAN
INBJUDAN TILL MOTTAGNINGEN Du får veta när, var och hur ni träffas
Inför mottagningen brukar nya studenter få ett program med tider, samlingsplatser och kontaktuppgifter. Där ska det även framgå om aktiviteter kräver anmälan, kostar pengar eller har särskilda klädrekommendationer.
Informationen kan komma via e-post, studentplattformar eller officiella grupper i exempelvis Facebook, Discord eller andra kommunikationskanaler. Säkerställ att gruppen faktiskt drivs av utbildningen eller den ansvariga studentorganisationen innan du lämnar personuppgifter eller betalar något.
Du behöver inte bestämma dig för hela perioden direkt. Det går ofta att läsa programmet och välja de aktiviteter som passar dig.
03
FÖRSTA SAMLINGEN
MÖTET MED FADDRARNA Du träffar de äldre studenter som leder gruppen
Vid den första samlingen delas nya studenter ofta in i mindre grupper. Varje grupp leds av en eller flera faddrar som redan studerar på utbildningen och känner till både campus och studentlivet.
Faddrarna presenterar vanligtvis periodens upplägg, svarar på frågor och hjälper gruppen att komma igång. De kan även förklara sådant som registrering, lokaler, studentkort, kurslitteratur och vem du ska kontakta om något är oklart.
Visar vägen och förklarar upplägget
Skapar en trygg första kontakt i utbildningen
Hjälper gruppen att lära känna varandra
04
INTRODUKTIONSPERIODEN
DE FÖRSTA AKTIVITETERNA Gruppen börjar upptäcka campus och studentlivet
De första aktiviteterna är ofta enkla och utformade för att deltagarna ska kunna lära känna varandra utan höga krav. Det kan vara en campusvandring, fika, grillkväll, quiz, stadsvandring eller en lättsam lagtävling.
Senare under perioden kan programmet innehålla större arrangemang som sittningar, temakvällar, föreningsmässor och aktiviteter tillsammans med andra utbildningar. Det exakta innehållet varierar och ingen aktivitet behöver vara nödvändig för att du ska kunna delta i resten av mottagningen.
CampusFikaQuizSittningFöreningsliv
05
GEMENSKAPEN VÄXER
NYA KONTAKTER Du börjar känna igen människor och hitta din plats
Efter de första träffarna blir gruppen vanligtvis mindre anonym. Du börjar känna igen kurskamrater, vet vilka som ingår i din faddergrupp och har kanske redan hittat personer som du vill sitta med under den första föreläsningen.
Alla bygger inte nära vänskaper direkt, och det behöver inte vara målet. Även några bekanta ansikten kan göra stor skillnad när du ska hitta en sal, fråga om en uppgift eller bilda en studiegrupp.
Gemenskap behöver inte betyda att alla blir bästa vänner. Det kan börja med att någon hälsar när du kommer till föreläsningen.
06
STUDIERNA BÖRJAR
FÖRSTA FÖRELÄSNINGARNA Mottagningen fortsätter samtidigt som undervisningen startar
På många utbildningar fortsätter delar av mottagningen efter att kurserna har börjat. Aktiviteterna placeras då ofta på kvällar eller dagar utan obligatorisk undervisning.
Studierna ska alltid kunna prioriteras. Du behöver inte lämna en föreläsning, missa ett obligatoriskt moment eller avstå från återhämtning för att delta i mottagningen. En seriös arrangör planerar aktiviteterna med respekt för utbildningens schema.
Utbildningen Föreläsningar och obligatoriska moment prioriteras.
Studentlivet Frivilliga aktiviteter kompletterar studierna.
07
TRADITIONER OCH TILLHÖRIGHET
STUDENTOVERALL OCH SYMBOLER Vissa grupper introducerar sin studentoverall
På utbildningar med overalltradition kan mottagningen innehålla information om programmets färg, lokala regler och när overallen börjar användas. Vissa får plagget tidigt, medan andra väntar till en särskild ceremoni eller aktivitet.
Det förekommer även att de första märkena, pinsen eller signaturerna kopplas till mottagningen. Traditionerna varierar mycket och en student bör därför följa informationen från sin egen sektion eller förening.
LÄS VIDARE Vad är en studentoverall? Läs vår kompletta guide om overallens användning, design och traditioner. 08
NÄSTA KAPITEL
NOLLNINGEN AVSLUTAS Introduktionen tar slut – gemenskapen fortsätter
När mottagningsperioden är över går studentlivet vidare. De nya studenterna har börjat förstå sin utbildning, känner igen fler personer och vet mer om vilka föreningar, aktiviteter och stödfunktioner som finns.
Det är fortfarande möjligt att lära känna nya människor långt efter nollningen. Kurser, grupparbeten, studentföreningar, idrottsaktiviteter och andra evenemang skapar nya möten under hela utbildningen.
FRÅN Ny student TILL En del av studentlivet
INGET UPPLÄGG ÄR EXAKT LIKADANT
Nollningen ser olika ut på olika lärosäten
Tidslinjen ovan visar ett vanligt upplägg, men ska inte ses som en nationell regel. På vissa utbildningar sker mottagningen helt före kursstarten. På andra fortsätter den parallellt med undervisningen under flera veckor.
Även namnen på personer, grupper och aktiviteter varierar. Läs därför alltid informationen från ditt universitet, din högskola eller den studentorganisation som ansvarar för mottagningen.
Periodens längd kan skilja sig.
Aktiviteterna anpassas efter lärosätet.
Lokala traditioner påverkar upplägget.
Deltagandet ska fortfarande vara frivilligt.
05 SOCIALT • PRAKTISKT • FRIVILLIGT
Vanliga aktiviteter under nollningen
Aktiviteterna under en nollning är till för att nya studenter ska lära känna varandra,upptäcka sin studiemiljö och få en naturlig introduktion till studentlivet. Upplägget varierar mellan olika universitet,högskolor,program och studentorganisationer.
INGET ENHETLIGT PROGRAM
En blandning av möten,upplevelser och praktisk introduktion
En välplanerad mottagning innehåller vanligtvis flera olika typer av aktiviteter. Vissa är lugna och informativa,medan andra är mer sociala,kreativa eller tävlingsinriktade. Tanken är att nya studenter ska få flera möjligheter att mötas på ett sätt som känns naturligt.
Aktiviteterna kan genomföras i små faddergrupper,tillsammans med hela programmet eller i större arrangemang där flera utbildningar deltar. Vissa aktiviteter är kostnadsfria,medan exempelvis sittningar och större evenemang kan kräva biljett eller anmälan.
GEMENSKAP
CAMPUS SITTNING QUIZ FIKA Det här kan finnas på programmet
Alla mottagningar innehåller inte samma aktiviteter. Exemplen nedan visar sådant som ofta förekommer under inspark och nollning.
01
HITTA RÄTT Campusvandring
En campusvandring hjälper nya studenter att hitta föreläsningssalar,bibliotek,grupprum,restauranger,studentservice och andra viktiga platser.
Faddrarna kan samtidigt berätta om lokala genvägar,mötesplatser och sådant som är bra att känna till under den första tiden.
PraktiskLugn aktivitet
02
MIDDAG OCH TRADITION Sittningar och middagar
En sittning är en gemensam middag som ofta innehåller sånger,tal,lekar eller ett särskilt tema. Den kan vara formell eller avslappnad beroende på arrangemanget.
Det ska normalt finnas alkoholfria alternativ,och det är fullt möjligt att delta utan att dricka alkohol. Biljett,klädkod och tider ska framgå före evenemanget.
Läs informationen i förväg så att du vet vad som ingår i biljetten och vilken klädsel som rekommenderas.
03
LUGNT OCH SOCIALT Fika och picknick
Mindre träffar kan göra det enklare att prata med nya personer i ett lugnare tempo.
04
LÄR KÄNNA GRUPPEN Lekar och samarbetsövningar
Enkla gruppövningar används ofta för att få igång samtal och hjälpa deltagarna att lära sig varandras namn.
05
LAG OCH TÄVLING Quiz och lagtävlingar
Quiz,musikfrågor,skattjakter och andra lagtävlingar skapar naturliga samarbeten där deltagarna kan prata och lösa uppgifter tillsammans.
En bra tävling ska vara lättsam och inte bygga på förnedring,fysisk press eller att någon tvingas göra något mot sin vilja.
+Samarbete
+Samtal
+Gemenskap
06
RÖRELSE OCH SAMARBETE Sport och utomhusaktiviteter
Brännboll,promenader,enklare turneringar och andra utomhusaktiviteter kan vara ett sätt att umgås utan att hela fokus ligger på samtal eller fest.
Aktiviteterna bör vara anpassningsbara så att deltagare med olika förutsättningar kan vara med på ett meningsfullt sätt.
07
KVÄLLSAKTIVITET Pubkvällar och sociala kvällar
Studentpubar och kvällsträffar kan finnas med i programmet,men alkohol ska aldrig vara ett krav för deltagande eller gemenskap.
Många arrangörer erbjuder alkoholfria alternativ och aktiviteter där huvudfokus ligger på quiz,musik,spel eller att umgås.
Du kan alltid välja ett alkoholfritt alternativ eller lämna aktiviteten när du vill.
08
HITTA DIN GEMENSKAP Föreningsmässor och presentationer
Under en föreningsmässa får studenter möjlighet att träffa studentföreningar,sektioner,idrottsgrupper,kulturföreningar och andra organisationer.
Det ger en överblick över vilka aktiviteter och engagemang som finns utanför själva undervisningen.
KOMMANDE FÖRDJUPNING Vad är en studentförening? Länk aktiveras när nästa guide är publicerad.
09
UPPTÄCK ORTEN Stadsvandring
Nya studenter får upptäcka centrum,mataffärer,kollektivtrafik och platser som är användbara i vardagen.
10
KREATIV AKTIVITET Tema- och utklädnadskvällar
Ett tema kan göra en aktivitet mer lekfull,men klädseln ska vara frivillig och möjlig att ordna utan stora kostnader.
OLIKA TYPER AV PROGRAM
Aktiviteter på dagen och kvällen
Nollningen behöver inte enbart bestå av kvällsevenemang. Ett varierat program gör det lättare för fler studenter att delta.
DAGTID
Praktiska och lugnare aktiviteter
- Campusvandring
- Fika och picknick
- Föreningsmässa
- Stadsvandring
- Sport och lekar
KVÄLLSTID
Middagar och sociala evenemang
- Sittningar
- Quizkvällar
- Temakvällar
- Studentpubar
- Spel- och filmkvällar
DELTA PÅ DINA VILLKOR
Hur väljer man vilka aktiviteter man ska gå på?
Läs programmet och börja med sådant som känns enkelt och intressant. En fika,campusvandring eller mindre träff kan vara ett bra första steg om större evenemang känns överväldigande.
Ta hänsyn till undervisning,sömn,ekonomi och återhämtning. Det är bättre att delta i några aktiviteter som känns bra än att försöka hinna med allt och bli utmattad innan studierna har kommit igång.
01
Läs beskrivningen
Kontrollera innehåll,plats,tid och eventuell kostnad.
02
Börja i liten skala
Välj gärna en lugn aktivitet som första träff.
03
Prioritera studier och sömn
Du ska inte behöva offra obligatoriska moment eller vila.
04
Ändra planen vid behov
Det är okej att tacka nej,lämna eller välja något annat.
06
STÖD • TRYGGHET • GEMENSKAP
Faddrar och mottagning
Faddrarna är ofta de första äldre studenter som nya studenter möter under nollningen. De visar vägen, svarar på frågor och hjälper gruppen att få en trygg start på universitetet eller högskolan.
EN TRYGG KONTAKT UNDER DEN FÖRSTA TIDEN
Vad gör en fadder under nollningen?
En fadder är vanligtvis en äldre student som frivilligt hjälper till under mottagningen. Faddern känner till utbildningen, campus och de lokala studenttraditionerna och kan därför svara på många av de praktiska frågor som uppstår när allt är nytt.
Faddrarna leder ofta mindre grupper, presenterar aktiviteter och hjälper nya studenter att komma i kontakt med varandra. De kan också visa var föreläsningssalar, bibliotek, studentservice och andra viktiga platser finns.
En fadder är däremot inte lärare, vårdpersonal eller ansvarig för studentens studieresultat. Vid frågor om utbildning, hälsa, diskriminering eller allvarliga händelser ska studenten hänvisas vidare till rätt funktion.
En bra fadder skapar trygghet utan att styra. Studenten ska få information och stöd men alltid kunna fatta sina egna beslut.
01
FÖRE STARTEN
Skickar information
Delar tider, samlingsplatser och kontaktuppgifter.
02
FÖRSTA MÖTET
Välkomnar gruppen
Presenterar sig och hjälper deltagarna att komma igång.
03
UNDER PERIODEN
Visar och förklarar
Leder aktiviteter och svarar på praktiska frågor.
04
VID BEHOV
Hänvisar vidare
Hjälper studenten att hitta rätt ansvarig person.
Fadder, phadder, mentor och mottagningsansvarig
Benämningarna skiljer sig mellan lärosäten. Ibland används flera ord för ungefär samma uppgift, medan andra utbildningar skiljer tydligt mellan rollerna.
01
VANLIGASTE BENÄMNINGEN
Fadder
En äldre student som hjälper nya studenter under mottagningen. Faddern leder ofta en mindre grupp och fungerar som en första kontakt.
02
LOKAL STAVNING
Phadder
Phadder är en alternativ stavning som används vid vissa universitet och studentsektioner. Rollen motsvarar ofta en vanlig fadder.
03
LÄNGRE STÖD
Mentor
En mentor kan ha ett mer långsiktigt uppdrag och hjälpa studenten även efter mottagningen, exempelvis med studieteknik eller frågor om utbildningen.
04
ÖVERGRIPANDE ANSVAR
Mottagningsansvarig
Den mottagningsansvariga planerar och samordnar aktiviteterna, stöttar faddrarna och hanterar frågor som kräver ett större ansvar.
TYDLIGA GRÄNSER SKAPAR TRYGGHET
Vad ansvarar en fadder för?
Faddern ansvarar framför allt för att välkomna gruppen, förklara mottagningens upplägg och skapa en trygg kontakt. Rollen handlar om att hjälpa till, inte om att kontrollera deltagarna.
Faddern ska följa arrangörens regler, respektera deltagarnas gränser och reagera om något känns osäkert. Om en situation ligger utanför fadderns ansvar ska den föras vidare till mottagningsansvarig, studentkår eller lärosäte.
Faddern hjälper till med
- Information om tider och aktiviteter
- Vägbeskrivning och praktiska frågor
- Introduktion till gruppen
- Kontakt med rätt ansvarig person
Faddern ska inte
- Pressa någon att delta
- Bestämma vad någon ska dricka
- Förlöjliga eller förnedra deltagare
- Hantera allvarliga ärenden ensam
Vad kännetecknar ett bra bemötande?
Faddrar behöver inte ha svar på allt. Det viktigaste är att de är respektfulla, tillgängliga och tydliga med när någon annan bör kontaktas.
Tydlig
Förklarar programmet, reglerna och vad deltagarna kan förvänta sig.
Respektfull
Accepterar gränser och ifrågasätter inte personliga val.
Inkluderande
Hjälper även den som är tyst, ny i staden eller deltar mer sällan.
Ansvarsfull
Reagerar när något är fel och kontaktar rätt ansvarig person.
NÄR NÅGOT INTE KÄNNS BRA
Vem ska man kontakta?
Börja gärna med en fadder om det gäller en enkel fråga eller om du behöver hjälp att hitta rätt. Vid allvarligare situationer ska du kontakta mottagningsansvarig, studentkår eller lärosäte.
01
Fadder
Praktiska frågor, tider, platser och gruppens aktiviteter.
02
Mottagningsansvarig
Problem i gruppen, olämpligt beteende eller otrygga aktiviteter.
03
Studentkår eller lärosäte
Allvarliga händelser, diskriminering eller frågor om rättigheter.
04
Akut hjälp
Vid omedelbar fara ska du lämna platsen och kontakta rätt hjälp.
07
OVERALL • TILLHÖRIGHET • TRADITIONER
Studentoverallen under nollningen
På många universitet och högskolor är studentoverallen en tydlig symbol för utbildningen, sektionen och gemenskapen. Den kan introduceras under nollningen, men när och hur den används varierar mellan olika lärosäten och studentorganisationer.
EN SYMBOL SOM FÖLJER MED GENOM STUDENTLIVET
Varför används studentoverall under nollningen?
Studentoverallen gör det enklare att se vilka studenter som tillhör samma program, sektion eller förening. Färgen, trycket och detaljerna kan visa var studenten studerar och vilken grupp personen tillhör.
Under nollningen kan overallen därför bidra till igenkänning och gemenskap. Nya studenter ser vilka äldre studenter som tillhör deras utbildning, medan faddrar och arrangörer kan använda overallen som en del av den lokala studenttraditionen.
Overallen är däremot inte en nationell uniform. Alla utbildningar använder den inte, och reglerna kan skilja sig mycket. På vissa platser får nya studenter sin overall direkt. På andra håll används den först efter en ceremoni eller senare under terminen.
Lokala traditioner gäller. Följ alltid informationen från din egen studentförening, sektion eller mottagningsgrupp.
01
Tillhörighet
02
Traditioner
03
Minnen
04
Gemenskap
Fyra roller under mottagningen
Studentoverallen kan fylla flera funktioner samtidigt. Betydelsen utvecklas ofta under utbildningen när studenten lägger till märken, pins, färg, signaturer och andra personliga detaljer.
01
IGENKÄNNING
Visar grupptillhörighet
Färg, logotyp och tryck kan visa vilket program, vilken sektion eller studentförening bäraren tillhör.
02
TRADITION
För vidare studentkulturen
Äldre och nya studenter kan bära samma grunddesign, vilket skapar en synlig koppling mellan olika årskullar.
03
PERSONLIG HISTORIA
Samlar minnen
Märken, signaturer och dekorationer kan påminna om aktiviteter, resor, föreningar och människor från utbildningen.
04
GEMENSKAP
Skapar ett gemensamt uttryck
När en grupp bär overaller med samma grunddesign blir den gemensamma identiteten tydlig, samtidigt som varje overall kan utvecklas på sitt eget sätt.
TIDPUNKTEN VARIERAR
När får man sin studentoverall?
Det finns ingen gemensam regel för när nya studenter får eller börjar använda sin overall. Beställning och utdelning kan ske före terminsstarten, under nollningen eller senare under den första terminen.
Vissa studentorganisationer arrangerar en särskild overallceremoni. På andra håll delas overallen ut utan någon ceremoni, eller så beställer studenten den själv genom sin förening.
Studenter bör därför vänta på officiell information innan de köper, klipper, dekorerar eller använder overallen.
01
INFORMATION
Färg och modell presenteras
Sektionen berättar vilken overall som används.
02
BESTÄLLNING
Storlek och tryck väljs
Gruppen samlar ofta in deltagarnas beställningar.
03
UTDELNING
Overallen lämnas ut
Tidpunkten varierar mellan olika utbildningar.
04
ANVÄNDNING
Traditionen börjar
Märken och minnen läggs till med tiden.
Vad händer med overallen under nollningen?
På vissa utbildningar börjar overallen förändras redan under mottagningen. På andra håll ska den behållas i sitt ursprungliga skick tills en viss aktivitet eller ceremoni har genomförts.
Märken
Märken kan representera mottagningen, föreningar, evenemang, studentresor eller personliga intressen.
Pins
Pins kan fästas på bröstet, fickorna eller andra områden enligt lokala regler och personliga önskemål.
Signaturer och färg
Vänner och kurskamrater kan skriva hälsningar eller dekorera overallen när traditionerna tillåter det.
Anpassningar
Ben, ärmar och andra delar kan ibland bytas eller förändras, men reglerna skiljer sig mellan föreningar.
FÖRDJUPANDE GUIDE
Vad är en studentoverall?
Läs om overallens historia, färger, design, märken och
studenttraditioner.
FÖR FÖRENINGAR OCH SEKTIONER
Studentoveraller för universitet och högskolor
Läs om modeller, färger, tryck och offert för er studentgrupp.
MER ÄN ETT PLAGG
Overallen börjar ofta likadant för hela gruppen – men blir med tiden helt personlig.
Det är kombinationen av gemensam design och individuella minnen som gör studentoverallen till en stark symbol för studentlivet.
08 PACKLISTA • KLÄDER • FÖRBEREDELSER
Vad ska man ta med sig till nollningen?
Du behöver vanligtvis inte packa särskilt mycket inför nollningen. En laddad mobiltelefon,legitimation,vatten och kläder efter väder räcker långt. Läs alltid dagens program eftersom olika aktiviteter kan kräva olika förberedelser.
FÖRBEREDD UTAN ATT ÖVERPACKA
Ta med det praktiska – och lämna plats för upplevelsen
Nollningen kan innehålla allt från en lugn campusvandring till utomhusaktiviteter,sittningar och längre dagar med flera olika samlingsplatser. Det är därför smart att ha med några enkla saker som gör att du kan fokusera på människorna och aktiviteterna i stället för att leta efter laddare,vatten eller rätt adress.
Samtidigt behöver du inte förbereda dig som inför en lång resa. Information om särskild klädsel,mat,biljetter och utrustning ska normalt finnas i programmet. Saknas information kan du fråga en fadder eller mottagningsansvarig före aktiviteten.
Det viktigaste är att du känner dig bekväm.Du behöver inte köpa nya kläder eller särskild utrustning om arrangören inte tydligt har angett att något behövs.
OVER ALL STUDENTGUIDENPacklista
08MobiltelefonLaddad och med viktiga kontaktuppgifter
LegitimationKan behövas vid registrering och evenemang
VattenflaskaSärskilt vid långa dagar och utomhusaktiviteter
Kläder efter väderBekvämt,praktiskt och anpassat efter programmet
Betalkort eller SwishFör mat,biljetter eller kollektivtrafik
Praktiska saker att ta med
Exakt vad du behöver beror på dagens aktiviteter. Följande saker är ändå användbara under de flesta typer av mottagningar.
01
KONTAKT OCH INFORMATION Mobiltelefon och laddning
Program,kartor,biljetter och meddelanden från faddrarna finns ofta i mobilen. Se till att telefonen är laddad innan du går hemifrån och spara viktiga kontaktuppgifter.
En liten powerbank kan vara användbar under längre dagar,men är inget krav. Undvik att förlita dig helt på mobilen genom att även komma ihåg samlingsplatsen och namnet på din grupp.
02
IDENTIFIERING Legitimation
Legitimation kan behövas vid registrering,biljettkontroll,studentpubar och andra arrangemang med åldersgräns.
Ett studentkort kan också vara användbart när det har aktiverats,men ersätter inte alltid en giltig legitimation.
03
ENERGI OCH ÅTERHÄMTNING Vattenflaska
En återanvändbar vattenflaska är särskilt bra vid varmt väder,utomhusaktiviteter och längre dagar.
Ät ordentligt före aktiviteterna och ta gärna med ett mindre mellanmål om programmet sträcker sig över flera timmar.
04
KOSTNADER Betalkort eller Swish
Vissa aktiviteter är kostnadsfria,medan andra kräver betalning för mat,biljett eller transport.
Kontrollera alltid priset i förväg och betala endast genom arrangörens officiella betalningslösning.
05
DAGENS PLANERING Program och samlingsplats
Kontrollera dagens starttid,adress och kontaktperson innan du lämnar hemmet. Ta gärna en skärmbild av informationen ifall uppkopplingen är dålig.
Läs även om aktiviteten är inomhus eller utomhus,om mat ingår och om det finns en rekommenderad klädsel.
StarttidSamlingsplatsKontaktpersonKostnad
Praktiskt,kläder och inställning
En bra förberedelse handlar inte bara om vad som ligger i väskan. Klädsel och personliga gränser är minst lika viktiga.
01
I VÄSKANPraktiskt
- Mobiltelefon
- Legitimation
- Vattenflaska
- Betalkort eller Swish
- Eventuell medicin
- Litet mellanmål
Anpassa innehållet efter aktivitetens längd och plats. Undvik att ta med onödiga värdesaker.
02
PÅ KROPPEN Kläder
- Bekväma skor
- Kläder efter väder
- Regnjacka vid behov
- Extra lager för kvällen
- Studentoverall när den ska användas
- Angiven klädsel vid sittning
Välj kläder som du kan röra dig i och som fungerar under hela aktiviteten.
03
PERSONLIGA GRÄNSERInställning
- Var öppen för nya möten
- Delta i din egen takt
- Våga ställa frågor
- Säg nej när något inte känns bra
- Jämför dig inte med andra
- Ta pauser när du behöver
Du behöver inte vara social hela tiden. Det är okej att lyssna,observera och lära känna gruppen gradvis.
KLÄ DIG EFTER PROGRAMMET
Vad ska man ha på sig under nollningen?
Vanliga vardagskläder fungerar under de flesta aktiviteter. Bekväma skor är ofta viktigare än en genomtänkt outfit eftersom dagarna kan innehålla promenader,lekar och flera olika samlingsplatser.
Vid sittningar,ceremonier och temakvällar kan en särskild klädsel anges. Arrangören ska i så fall förklara vad klädkoden innebär och ge information i god tid.
Om studentoverall ska användas framgår det normalt av programmet. Ta inte för givet att den behövs vid varje aktivitet.
VARM OCH TORR DAGLätta kläder och vatten
Ta gärna solskydd och välj skor som fungerar för promenader.
REGN ELLER KYLAJacka och extra lager
Undvik paraply under aktiva gruppövningar om det blir opraktiskt.
SITTNINGFölj den angivna klädkoden
Fråga arrangören när formuleringen i inbjudan är otydlig.
OVERALLAKTIVITETTa med studentoverallen
Kontrollera om den ska bäras från start eller tas med separat.
PLANERA DIN EKONOMI
Behöver man ha med sig pengar?
Många aktiviteter under nollningen är kostnadsfria,men sittningar,mat,biljetter och resor kan kosta pengar. Priset ska framgå innan du anmäler dig.
Du behöver inte delta i betalaktiviteter för att bli en del av gruppen. Ett inkluderande program bör också innehålla kostnadsfria eller billigare alternativ.
KOSTNADSFRITTCampus och gruppträffar
Rundvandringar,fika och enklare aktiviteter kan vara gratis.
KAN KOSTASittningar och biljetter
Kontrollera vad som ingår innan du betalar.
FRIVILLIGTDu väljer själv
Ekonomin ska inte avgöra om du får vara en del av gemenskapen.
DET VIKTIGASTE FÅR INTE PLATS I VÄSKAN
Kom förberedd – men känn ingen press att vara någon annan än dig själv.
Nollningen är en möjlighet att lära känna nya människor. Du får göra det i din egen takt och på dina egna villkor.
09
FRIVILLIGHET • ALKOHOL • GRUPPTRYCK
Myter och fakta om nollning
Nollning omges av många föreställningar om alkohol, grupptryck, pinsamma uppdrag och krav på att delta. I praktiken ska en modern mottagning bygga på frivillighet, trygghet och respekt för varje students personliga gränser.
SKILJ TRADITION FRÅN TVÅNG
Nollningen ska välkomna nya studenter – inte testa deras gränser
Många berättelser om nollning bygger på äldre traditioner, enskilda händelser eller överdrivna föreställningar. Det kan skapa oro hos nya studenter redan innan mottagningen har börjat.
En seriös mottagning ska ha tydliga ansvariga personer, information om aktiviteterna och möjlighet att delta utan alkohol. Studenten ska kunna tacka nej utan att bli ifrågasatt eller behandlad annorlunda.
Traditioner kan vara roliga och skapa gemenskap, men de får aldrig användas som ursäkt för förnedring, diskriminering, tvång eller osäkra aktiviteter.
Trygghet går alltid före tradition. En aktivitet som känns fel blir inte acceptabel bara för att den har genomförts tidigare.
MYT
Du måste passa in
Alla förväntas delta på samma sätt.
FAKTA
Du deltar på dina villkor
Du väljer aktiviteter och tempo själv.
Vad stämmer egentligen?
Nedan går vi igenom några av de vanligaste frågorna och missuppfattningarna om nollning och inspark.
MYT
01
Man måste delta i nollningen
”Om jag inte är med kommer jag aldrig in i klassen.”
Fakta
Nollningen är frivillig. Du kan lära känna kurskamrater genom föreläsningar, grupparbeten, föreningar och andra aktiviteter under hela utbildningen.
MYT
02
Man måste dricka alkohol
”Det går inte att vara med på studentaktiviteter utan alkohol.”
Fakta
Alkohol ska aldrig vara ett krav. Seriösa arrangörer erbjuder alkoholfria alternativ och aktiviteter där alkohol inte står i centrum.
MYT
03
Man måste vara med på allt
”Har jag anmält mig måste jag följa hela programmet.”
Fakta
Du kan välja enstaka aktiviteter, komma senare eller lämna tidigare. Undervisning, sömn och återhämtning ska kunna prioriteras.
MYT
04
Alla aktiviteter är pinsamma
”Nollning handlar bara om att göra bort sig inför andra.”
Fakta
Många aktiviteter är vanliga sociala träffar, exempelvis fika, campusvandringar, quiz, sport, middagar och föreningspresentationer.
FAKTA
05
Traditionerna skiljer sig mellan lärosäten
”Nollning fungerar likadant överallt.”
Fakta
Längd, namn, aktiviteter, klädsel och studenttraditioner varierar mellan universitet, högskolor, program och studentorganisationer.
MYT
06
Nollning är bara för yngre studenter
”Jag är för gammal för att delta.”
Fakta
Mottagningen riktar sig till nya studenter oavsett ålder. Du kan välja de aktiviteter och sammanhang som passar dig.
MYT
07
Man måste ha studentoverall
”Utan overall kan jag inte delta.”
Fakta
Alla utbildningar använder inte studentoverall. Där den används introduceras den ofta först senare eller vid utvalda aktiviteter.
MYT
08
Man får inte säga nej till en fadder
”Faddrarna bestämmer vad gruppen ska göra.”
Fakta
Faddrarna ska informera och hjälpa, inte bestämma över deltagarna. Du får alltid avstå eller lämna en aktivitet.
NÄR FRIVILLIGHET INTE KÄNNS FRIVILLIG
Vad är grupptryck under nollningen?
Grupptryck behöver inte uttryckas som ett direkt krav. Det kan också handla om kommentarer, blickar, skämt eller antydningar om att den som tackar nej är tråkig eller inte passar in.
Ett nej ska accepteras direkt. Du behöver inte förklara varför du inte vill delta, dricka alkohol, bära en viss klädsel eller berätta något personligt.
Om du känner dig pressad kan du kontakta en annan fadder, mottagningsansvarig, studentkåren eller lärosätet.
GRUPPTRYCK
”Alla andra gör det.”
GRUPPTRYCK
”Du förstör stämningen.”
RESPEKT
”Det är helt okej att avstå.”
RESPEKT
”Du kan vara med på annat sätt.”
Varningssignaler att reagera på
En aktivitet behöver inte vara farlig för att vara olämplig. Otrygghet, förnedring och bristande information är skäl att säga nej eller lämna.
Otydligt innehåll
Du får inte veta vad aktiviteten innebär förrän den redan har börjat.
Ett nej ignoreras
Arrangörer fortsätter övertala eller ifrågasätta efter att du har avstått.
Säkerheten saknas
Ingen ansvarig person finns tillgänglig eller riskerna har inte bedömts.
Någon förnedras
Aktiviteten bygger på att peka ut, skämma ut eller förlöjliga en deltagare.
EN ENKEL PRINCIP
En bra nollning skapar minnen som deltagarna vill bära med sig.
Gemenskap byggs genom respekt, trygghet och frivillighet – aldrig genom tvång.
Tips inför din första nollning
Den första nollningen kan kännas både spännande och nervös. Du behöver inte känna någon i förväg eller delta i allt för att få en bra start. Med några enkla förberedelser blir det lättare att hitta rätt, träffa nya människor och samtidigt ta hand om dig själv.
DU BEHÖVER INTE HA ALLT UNDER KONTROLL
Gå dit som du är och ta resten steg för steg
Många nya studenter är oroliga för att komma ensamma, säga fel sak eller inte passa in. Det är lätt att glömma att nästan alla andra i gruppen också befinner sig i en helt ny situation.
Du behöver inte vara den mest sociala personen i rummet. Att hälsa, presentera sig och ställa en enkel fråga kan vara tillräckligt för att ett samtal ska börja. Under mottagningen finns flera tillfällen att träffa samma personer igen.
Målet är inte att hinna med flest aktiviteter. En bra start handlar snarare om att hitta en balans mellan nya upplevelser, studier, sömn, ekonomi och återhämtning.
Kom ihåg: du behöver inte prestera socialt. Närvaro, nyfikenhet och respekt räcker långt.
01
FÖRE
Läs programmet
Kontrollera tid, plats, kostnad och klädsel.
02
FÖRSTA MÖTET
Presentera dig enkelt
Ditt namn och din utbildning räcker för att börja.
03
UNDER DAGEN
Känn efter
Ta pauser och välj bort sådant som inte passar.
04
EFTERÅT
Återhämta dig
Ät, sov och förbered dig inför undervisningen.
Så får du en tryggare och roligare start
Anpassa råden efter din personlighet, ditt schema och hur mottagningen är upplagd på ditt lärosäte.
01
FÖRSTA STEGET
Våga gå dit även om du inte känner någon
Nollningen är skapad för människor som ännu inte känner varandra. Det är därför helt normalt att komma ensam. Leta efter faddrarna eller den angivna samlingsplatsen och berätta vilken utbildning du ska börja.
När gruppen väl har samlats kan du börja med en enkel fråga: varifrån någon kommer, vilket program personen ska läsa eller om den också är ny i staden.
Hälsa först
Ställ en enkel fråga
Sök upp faddrarna
02
PLANERING
Läs dagens program
Kontrollera starttid, samlingsplats, transport, eventuell kostnad och om aktiviteten sker utomhus.
Spara gärna informationen som en skärmbild och notera numret till en fadder eller ansvarig person.
03
SAMTAL
Ställ frågor till faddrarna
Fråga när något är oklart. Faddrarna finns där för att förklara aktiviteter, platser och hur mottagningen fungerar.
Ingen förväntar sig att du redan ska förstå lärosätets alla system, uttryck och traditioner.
04
ÅTERHÄMTNING
Prioritera sömn och mat
Intensiva dagar blir snabbt ansträngande om du sover för lite eller glömmer att äta. Du behöver inte stanna till slutet på varje kvällsaktivitet.
Planera in måltider, drick vatten och lämna utrymme för lugna kvällar. Undervisningen och ditt välmående är viktigare än att hinna med hela programmet.
Ät regelbundet
Drick vatten
Sov ordentligt
Ta lediga kvällar
05
EKONOMI
Bestäm en budget
Kontrollera vilka aktiviteter som kostar pengar och välj dem som känns mest värdefulla. Du behöver inte köpa alla biljetter.
Kostnadsfria träffar kan vara minst lika bra för att lära känna människor som större evenemang.
06
GRÄNSER
Öva på att säga nej
Ett enkelt ”nej tack” räcker. Du behöver inte motivera varför du inte vill delta, dricka, bli fotograferad eller berätta något personligt.
Kontakta en annan fadder eller ansvarig person om ditt nej inte respekteras.
07
TEMPO
Börja med lugna aktiviteter
En campusvandring, fika eller mindre gruppträff kan kännas enklare än ett stort kvällsevenemang.
När du har träffat några personer blir det ofta lättare att gå på nästa aktivitet.
08
PERSPEKTIV
Jämför inte din upplevelse med andras
Någon annan kanske hittar sin grupp första dagen, medan det tar längre tid för dig. Båda är normala sätt att börja studentlivet.
Nya relationer skapas även under föreläsningar, grupparbeten, föreningsaktiviteter och resten av utbildningen.
Hitta en hållbar balans
Nollningen är tillfällig, men utbildningen fortsätter. Skapa rutiner som fungerar även när mottagningsperioden är slut.
Studier
Prioritera registrering, föreläsningar och obligatoriska moment.
Återhämtning
Planera sömn, måltider och tid utan sociala aktiviteter.
Gemenskap
Välj aktiviteter där du känner dig trygg och kan vara dig själv.
Ekonomi
Sätt en budget och prioritera sådant du verkligen vill delta i.
EN BRA BÖRJAN SER OLIKA UT FÖR ALLA
Du behöver inte göra mest för att få ut mycket av nollningen.
Några trygga möten och en känsla av att hitta rätt kan vara en perfekt start på studentlivet.
Vanliga frågor om nollning
Här hittar du korta svar på vanliga frågor om nollning, inspark, aktiviteter, alkohol, kostnader, studentoverall och frivilligt deltagande. Det exakta upplägget varierar mellan olika universitet, högskolor och studentorganisationer.
SNABBA SVAR INFÖR STUDIESTARTEN
Det mesta är frivilligt och går att anpassa
Nollningen är en introduktion till utbildningen, studentlivet och den nya gruppen. Du behöver normalt inte delta i alla aktiviteter för att vara en del av klassen eller få den information du behöver inför studiestarten.
Det är alltid den officiella informationen från ditt lärosäte, studentkår eller ansvarig studentorganisation som gäller. Tider, priser, åldersgränser och traditioner kan skilja sig mellan olika utbildningar.
Grundprincipen: du ska kunna fråga, tacka nej och lämna en aktivitet utan att bli pressad eller behandlad annorlunda.
01
DELTAGANDE
Frivillighet
02
PLANERING
Tider och kostnader
03
TRYGGHET
Alkohol och gränser
04
TRADITIONER
Studentoverall
DELTAGANDE
Frivillighet och närvaro
01 Är nollningen obligatorisk?
Nej, nollningen är normalt frivillig. Du bestämmer själv om du vill delta och vilka aktiviteter du vill gå på. Däremot kan universitetet eller högskolan ha separata obligatoriska moment, exempelvis registrering eller introduktionsföreläsningar. Dessa ska framgå tydligt i den officiella informationen.
02 Måste man vara med på alla aktiviteter?
Nej. Du kan välja enstaka aktiviteter, komma senare eller lämna tidigare. Det är klokt att prioritera undervisning, sömn, mat och återhämtning. Du behöver inte följa hela programmet för att lära känna andra studenter.
03 Vad händer om man missar första dagen?
Det går vanligtvis bra att ansluta senare. Kontakta en fadder eller mottagningsansvarig och fråga var nästa samling sker. Kontrollera samtidigt att du inte har missat någon separat registrering eller obligatorisk information från lärosätet.
PLANERING
Längd, kostnader och förberedelser
04 Hur länge pågår nollningen?
Det varierar. Vissa mottagningar pågår i några dagar, medan andra fortsätter under flera veckor. Aktiviteterna kan börja före kursstarten och fortsätta parallellt med undervisningen. Följ programmet från den ansvariga organisationen.
05 Kostar det pengar att delta?
Många aktiviteter är kostnadsfria, exempelvis campusvandringar, gruppträffar och vissa lekar. Sittningar, måltider, resor och större evenemang kan kosta pengar. Priset och vad som ingår ska anges innan du anmäler dig.
06 Vad ska man ta med sig?
En laddad mobiltelefon, legitimation, vattenflaska, betalningsmöjlighet och kläder efter väder räcker ofta. Kontrollera dagens program för särskild klädsel, biljett, studentoverall eller annan utrustning.
Se hela packlistan inför nollningen
TRYGGHET
Alkohol, ålder och personliga gränser
07 Måste man dricka alkohol?
Nej. Alkohol ska aldrig vara ett krav för att delta. Alkoholfria alternativ ska finnas vid arrangemang där dryck serveras, och du behöver inte förklara varför du väljer alkoholfritt eller avstår helt.
08 Kan man delta om man är under 18 år?
Ofta kan du delta i stora delar av mottagningen, men vissa lokaler eller evenemang kan ha åldersgräns. Arrangören ska ange detta i förväg och bör erbjuda aktiviteter som även yngre studenter kan delta i.
09 Vad gör man om något känns fel?
Lämna aktiviteten om du känner dig otrygg. Kontakta en fadder du litar på, mottagningsansvarig, studentkåren eller lärosätet. Vid omedelbar fara ska du söka hjälp direkt. Ett nej ska alltid respekteras.
Läs vem du kan kontakta
TRADITIONER
Studentoverall och lokala regler
10 Måste man ha en studentoverall?
Nej. Alla utbildningar använder inte studentoverall, och där traditionen finns får nya studenter ofta overallen först senare. Programmet ska ange när den behövs. Köp eller ändra inte en overall innan du har fått information om modell, färg och lokala regler.
11 Är nollning och inspark samma sak?
Orden används ofta för liknande introduktionsperioder, men betydelsen kan variera lokalt. Andra vanliga namn är mottagning, introduktion och välkomstperiod. Arrangörens namn ändrar inte principen att deltagandet ska vara tryggt och frivilligt.
12 Kan man delta även om man inte gillar fester?
Ja. Många mottagningar innehåller campusvandringar, fika, sport, quiz, föreningsmässor och andra aktiviteter som inte är fester. Välj de delar som passar dig och fråga arrangörerna om lugnare eller alkoholfria alternativ.
ETT SVAR SOM GÄLLER GENOM HELA GUIDEN
Du får alltid fråga vad som ska hända innan du bestämmer om du vill vara med.
Tydlig information och respekt för deltagarnas val är grunden för en trygg mottagning.
Sammanfattning: vad är nollning?
Nollning är en introduktionsperiod för nya studenter vid universitet och högskolor. Genom aktiviteter, faddergrupper och praktisk information får studenten möjlighet att lära känna sin utbildning, sitt campus och människorna som ska studera tillsammans.
FRÅN NY STUDENT TILL EN DEL AV GEMENSKAPEN
Nollningen är början – inte hela studentlivet
Introduktionsperioden kan göra den första tiden mindre främmande. Efter några aktiviteter känner många igen fler personer, hittar bättre på campus och vet vem de kan fråga när något är oklart.
Samtidigt behöver nollningen inte avgöra hur resten av utbildningen blir. Nya vänskaper, studiegrupper och engagemang växer fram under hela studietiden genom föreläsningar, grupparbeten, studentföreningar och andra sammanhang.
Du kan därför delta mycket, lite eller inte alls. Det viktigaste är att du får den information du behöver och hittar en start som fungerar för dig.
Det finns inget rätt sätt att vara ny student. En bra introduktion ger utrymme för olika personligheter, behov och sätt att delta.
01
STARTEN
Du blir antagen
Information om utbildningen och mottagningen skickas ut.
02
MOTTAGNINGEN
Du möter gruppen
Faddrar och aktiviteter skapar naturliga första kontakter.
03
UTBILDNINGEN
Studierna börjar
Föreläsningar och studentliv börjar löpa parallellt.
04
FORTSÄTTNINGEN
Din egen studenttid
Du väljer vilka människor och sammanhang du vill utveckla.
Det viktigaste att komma ihåg
Upplägget skiljer sig mellan lärosäten, men följande principer är relevanta under de flesta mottagningar.
01
FRIVILLIGHET
Du väljer om du vill delta
Du kan gå på enstaka aktiviteter, lämna tidigare eller avstå helt utan att behöva förklara ditt beslut.
02
STÖD
Faddrarna visar vägen
Faddrar hjälper till med praktiska frågor, presenterar aktiviteterna och hänvisar vidare när någon annan ansvarar.
03
AKTIVITETER
Programmet kan variera
Campusvandringar, fika, quiz, sport, sittningar och föreningspresentationer är några vanliga exempel.
04
TRYGGHET
Dina gränser ska respekteras
Ingen ska pressas att delta, dricka alkohol, dela personlig information eller genomföra en aktivitet som känns fel.
05
TRADITIONER
Studentoverallen är lokal
Alla utbildningar använder inte overall. Färg, utdelning, användning och regler bestäms av den lokala studentgruppen.
06
BALANS
Återhämtning är en del av planen
Sömn, måltider, ekonomi och undervisning får alltid prioriteras framför frivilliga aktiviteter.
DIN SNABBA CHECKLISTA
Redo för mottagningen?
Du behöver inte känna dig helt förberedd. Det räcker att ha koll på några grundläggande saker innan du går till den första samlingen.
✓
Jag vet när och var gruppen samlas
✓
Jag har läst informationen från arrangören
✓
Jag har kontaktuppgifter till en ansvarig
✓
Jag vet att jag får delta på mina villkor
✓
Jag prioriterar studier och återhämtning
✓
Jag kan ändra min plan när jag behöver
Läs vidare i Studentguiden
Nollningen är en del av en större studentkultur. Här kan du läsa vidare om studentoveraller, traditioner och lösningar för studentgrupper.
KOMMANDE GUIDE
Vad är en studentförening?
En kommande artikel kommer att förklara hur studentföreningar, sektioner och kårer fungerar och vilken roll de har i studentlivet.
PLANERAD
Publiceras senare
VÄLKOMMEN TILL STUDENTLIVET
Nollningen öppnar dörren – men du bestämmer själv hur din studenttid ska se ut.
Ta hand om dig, var nyfiken och ge både dig själv och andra tid att hitta sin plats.